Press
Bergslagsposten/Lindesberg
Helgdagskväll vid timmerkojan
Rungande applåder för hyllning till Dan Andersson. Det var folkligt, lättsamt och allvarligt på samma gång.Det var lätt att ta till sig. Och det var snyggt gjort. Inte konstigt att applåderna inte ville ta slut.
MARIA ANDRÉASSON
Dalademokraten
Rekordpublik såg sångspelet i Skattlösberg
Roger Broberg ledde med sedvanlig trygg hand sina 35 "gubbar" i manskören när man gjorde sin 120:e föreställning av "Helgdagskväll vid timmerkojan". Rekordpublik 760 personer hade tagit sig upp till Skattlösberg och betalat in sig för att se föreställningen. Knappast någon kan ha lämnat platsen besviken.
VICTOR STENQUIST
Dalademokraten
Resension av DVD:n
Jag har aldrig sett Saxdalens manskör uppföra sitt framgångsrika sångspel Helgdagskväll vid timmerkojan. Inte levande, med det borde jag ha gjort. Däremot har jag sett inspelningen. För nu finns det en inspelning på DVD och VHS. Platsen för inspelningen var noga vald, bränntjärnstorp i Grangärde finnmark, där Dan Anderssons far växte upp. Miljön är trovärdig, en glänta i finnskogen, och en öppen eld. Det är gubbar med slokhatt och väst, lite slitna gubbar som om de just klivit ut ur kojan, vaskat av sig och ställt in sig på att fira helgdagskväll. Här finns en opretantiös charm i det kören framför, det är ärligt på ett naturligt sätt. Ingen tillkrånglad skrytproduktion; det är spelets verklighet, som visas och här sjungs kända och mindre kända visor och de binds ihop till en helhet.
Manskören är inte OD eller någon annan stor kör. Men sången är inte dålig för det, kanske till och med lite för bra, lite mer skrovliga röster hade varit på sin plats ibland. Roger Broberg är dirigenten som skapat en manskör, där det knappt borde finnas förutsättningar. Låt vara att det inte är en traditionell manskör i ordets rätta bemärkelse. Själv ska jag hålla utkik efter var Saxdalens manskör uppträder med Helgdagskväll vid timmerkojan.
LENNART GÖTESSON
LUDVIKA TIDNING
Braksuccé för Annas Café
Det var första gången jag hade tillfälle att se denna mycket omskrivna underhållning och jag måste konstatera att "Annas Café" överträffade mina förväntningar. Föreställningen blev succé från början till slut. Man förvånas av att en så liten ort som Saxdalen med omnejd har så många duktiga förmågor. Broberg är ett musikaliskt geni både som dirigent och enskild musiker. Det samma kan sägas om Bengt Emil Johnson som drog ett mycket tungt lass både som musiker och sångare. Och Kerstin Ståhl är helt suverän. Sjunger och agerar med stor professionalism. Roligast är utan tvekan Nyhammars bohemen "Plusken".
TORSTEN WENNSTEN